Lite mer om Gaia

Det var ett tag sedan jag skrev om Gaia min härliga katt och bilder har efterlysts, så här kommer det några från hennes favoritplatser dvs. fönster och soffa ;-).

Gaia har nu varit hos mig drygt ett år och hon har verkligen förändrats från en skygg liten dam till en väldigt kelig, gosig och mysig prinsessa. Nu kan t.o.m. främmande människor få klappa henne, om de inte är för bullriga och framfusiga.

Hon går gärna med mig runt i huset och vill ha koll på vad jag gör. Hon tycker om när jag sitter i TV-fåtöljen och kelar med henne men det är viktigt att jag (eller barnen) har filten i knäet när det ska kelas. Finns inte filten där så tittar hon på filten och på mig för att tala om att den ska läggas på plats innan hon kommer och lägger sig till rätta i knäet. I början av kvällen ska det dessutom gärna "pannbuffas" en del innan och lägger sig ned.

Fram till nyligen la hon sig på en stol i hallen när jag satt vi datorn och hoppade förhoppningsfullt ned och sprang efter mig när jag lämnade arbetsrummet (och såg väldigt besviken ut när jag vände tillbaka till datorn efter förättat ärende).

På sista tiden har hon lagt sig till med en ny egenhet. När jag sätter mig vid datorn går hon runt och stryker sig mot mina ben och småjamar lite. Efter en stund kan sätta upp framtassarna på stolssitsen och efter ytterligare en stund så daskar hon till mig i ändan!?! Det är som om hon tycker att jag är tråkig och vill få upp mig från stolen. ;-).

Häromdagen hade jag knappt hunnit sätta mig när hon gick fram till mig med bestämda steg, spände ögonen i mig och gav ifrån sig ett mycket bestämt, högljutt och uppfordrande "MJAU!!!", det var som om hon sa: "Ska du sätta dig vid den där dumma datorn igen, du är tråkig då!!" Jag kom alldeles av mig och började asgarva (då såg hon synnerligen förnärmad ut).

Det är härligt att se att hon fortfarande utvecklas och blir mer och mer personlig för var dag som går.

Garderobsprojekt

I mitt sovrum har jag en nisch mellan två fasta garderober och tyvärr öppnar sig den ena garderoben in mot nischen vilket omöjliggjorde att sätta in nya garderober emellan dem. I vilket fall hade det blivit väldigt rörigt med flera olika typer av garderober. Men då det är brist på garderober/skåp i huset behövde jag skapa utrymme att hänga kläder på.

Jag kom då på det eleganta lösningen att sätta upp ett draperi som går från sneväggen (som är väggen till garderoben som öppnar sig mot nischen)till motstående vägg och därigenom döljs både nisch och garderober bakom draperiet och ger ett lugnt intryck. Detta gjorde jag för drygt ett år sedan med orkade inte riktigt med att fixa med stänger så det blev ett provisorium med en vädringsställning som jag hängde kläder på bakom draperiet. Denna vädringsställning fyllde i och för sig en funktion temporärt men det var irriterande med benen som stack ut och risken med temporära lösningar är ju att de tenderar att bli permanenta ... särskilt när de fungerar någorlunda.

Igår fick jag ett plötsligt infall att åtgärda det som jag borde gjort för ett år sedan. Så jag mätte och kapade rundstaven (som inköptes för ett år sedan) i lämpliga längder, tog en regel som jag hade i magasinet och kapade för att ha stöd i mitten. Skruvade fast beslag (som också inköptes för ett år sedan) att fästa rundstaven med och så var det hela kirrat :-)!

Bilden är lite otydlig men den övre stången sträcker sig hela vägen och sitter fäst ovanför dörren som öppnas in mot nischen, den dörren går alltså fortfarande att öppna och skulle jag ha för mycket hängande där är det ju bara att ta bort lite kläder när jag vill in i garderoben som innehåller saker som används väldigt sällan eller är säsongsbetonat. I högra halvan kan jag hänga långa kläder som morgonrock och balklänning (om jag hade någon ;-) ) Vänstra halvan har har två stänger för kortare plagg även om det just nu är en byrå inklämd som stjäl en del av det nedre utrymmet. Tanken är att i framtiden även få upp en liten hylla ovanför den övre stången. Dessutom ska en annan byrå full med diverse skräp tömmas så att jag kan flytta ut byrån från nischen. På det hela taget är jag i alla fall väldigt nöjd med att jag äntligen fick arslet ur och gjorde klart så här långt. Här går man och tänker på en sak i över ett år och så när man väl kommer till skott så tar det bara en timme att fixa, så mycket irritation jag hade besparat mig om jag bara hade gjort det med en gång... men nu är det i alla fall gjort och jag är jätteglad över det :-)

Bilbekymmer

Efter en helg med barnen och fullt upp åkte jag i måndags till Stockholm för ett möte på dotterns skola, mat hos exet, fika med dottern hennes pojkvän och hans mamma och därefter skulle jag åka till min farbror för att hämta silversmidesverktyg och en fika med honom. Schemat var alltså rätt fullbokat.

När jag kom fram till Hässelby Gård öppnar jag bakdörren och låser sedan bilen. För att inte råka smälla igen dörren och låsa in nyckeln när jag ställer ifrån mig väskan för att ta på mig kappan, så stoppar jag nyckeln tillfälligt i byxfickan.

Mötet på skolan går bra och när det är slut ska jag ta fram bilnycklarna. I väskan finns inga bilnycklar inte heller i fickorna. Vi kollar rummet där vi suttit men inga nycklar där. Paniken sprider sig och jag tömmer ut allt ur väskan men inga bilnycklar någonstans!!! Jag och dottern går långsamt mot bilen och skannar av marken med blicken, gräver med foten i snön men ingenstans finns mina nycklar :-(. Det är bara att ringa exet som åkt före och be honom återvända för att hämta oss. När han kommer ringer vi till Toyota för att se om det går att ordna nyckel därifrån men får beskedet att det tar en vecka! Dessutom måste de ha bilen där för att kunna programmera något chip! Vad göra? Paniken är i full gång. Tänk om någon hittat nycklarna som givetvis har Toyotamärket inpräntat på nyckeln och ser den ensamma Toyotan på parkeringen. Jag kommer säkert få P-bot eller så ger sig någon på bilen (mycke bus i Hässelby Gård)....

Lugnar ner mig och börjar tänka klart. Ringer väninnan "M" som bor 2½ mil från mig och har tillgång till mina extra hemnycklar och hon får åka hem till mig och hämta reservnyckeln. När vi fått i oss lite mat åker exet och jag och möter upp henne i Nykvarn och återvänder till Stockholm och bilen som står kvar utan P-bot eller skadegörelse. Puhh :-) :-D

Klockan är nu efter åtta. Fick givetvis ställa in fikat hos dotterns pojkvän och hans mamma till dotterns förtret. Besöket hos min fabror kunde däremot inte skjutas på eftersom han är tvungen att tömma sin lokal och när jag kommer dit har klockan hunnit bli halv nio. Vi träffas inte så ofta och han hade gjort iordning fika och vill sitta och prata lite så det är nästan midnatt innan jag lämnar huvudstaden och äntligen kan bege mig hemåt.

Har nu verkligen insett att reservnyckel till bilen är väldigt bra att ha! Hade bestämt mig för att åka till Toyota och beställa en ny på torsdag efter jobbet, men för några minuter sedan ringer dottern. Hennes lärare hade ringt och en annan lärare på skolan har hittat min nyckel!!! :-D Yippeee!!

Krisfunderingar

Pratade med väninnan I och vi kom in på detta med kriser som hotar det liv vi är vana vid. Vad gör man om infrastrukturen fallerar? I dagens samhälle är vi mer än någonsin beroende av en fungerande infrastruktur som i sin tur är beroende av el och olja till det kommer den ekonomiska kris vi befinner oss i och vad den leder till vet vi inte idag. Man kan ju bara se tillbaka på 30-talets inflation i Tyskland, men förhoppningsvis hamnar vi inte där.

"I" som bor i lägenhet i Stockholm är betydligt mer utsatt än jag är om det t.ex. blir elbrist och/eller matbrist. Jag skulle med smärre förberedelser kunna klara mig rätt bra utan el, skulle främst sakna tvättmaskinen ;-). Jag har vedspis som ger värme och matlagningsmöjlighet och kan hämta vatten i en liten bäck några hundra meter från mitt hus, jag har även en liten bit mark jag kan odla lite på och jag kan säkert hitta lite ätbart i skogen, jag har t.o.m. en matkällare där jag kan förvara det som kräver svalare temperatur. Men "I" och alla andra i städerna, vad händer med dem?

Vi har tidigare pratat om detta och konstaterat att det är nog väldigt bra att ha ett krisförråd hemma av mat i form av konserver och torrvaror som räcker och håller en längre period och för de utan vedspis är det inte helt fel att ha ett campingkök redo. Men vad ska detta förråd innehålla för att man ska få i sig det man behöver ...? Vad vore bra att ha som bytesobjekt? Vad blir hårdvaluta i ett samhälle där matleveranserna inte längre fungerar? Kanske blir socker och salt för konservering mer värt än guld?

Ja, det var lite av vad jag funderade på idag.

Teknikfunderingar

När jag fixade i köket idag funderade jag kring diverse teknisk utrustning jag använder. Vattenkokaren går varm ;-)många gånger dagligen och är nog det jag använder mest till thé och snabbkaffe. Mikron används också dagligen till att värma kaffe som blivit kallt, tina frukostbröd och tina mat (gör i allmänhet storkok och fryser in i portioner). Hushållsassistenten (en gammal Electrolux som jag köpt på auktion för 80:-) används inte lika frekvent men är väldigt uppskattad vid bak. Men dessa skulle jag ändå klara mig utan om så krävdes. Vad jag däremot inte skulle vilja vara utan när det gäller modern utrustning är kyl/frys och tvättmaskin. Dessa uppfinningar är verkligen välsignelser i vardagen och för mig den viktigaste anledningen att vara ansluten till elnätet... fortsättning följer...

IKEA #§?#!%&!!!! :(

Fick för mig att tvätta överdragen till min IKEA-fåtölj och pall eftersom jag under en längre tid konstaterat att de var i stort behov av rengöring. Sagt och gjort, jag kämpade en stund med diverse kardborrband som bara ville fastna och slet av överdragen och slängde dem i tvättmaskinen. Medan tvättmaskinen gjorde sitt passade jag på att ha en trevlig pratsstund med A i luren och satt samtidigt och njöt av solen och en kopp kaffe på magasinstrappen :-).

Så småningom var tvätten ren men väldigt skrynklig, så det var att slita och dra för att försöka sträcka ut tygstyckena något och något säger mig att jag kommer att få träningsvärk av bara detta...

Då kom jag ihåg att det fanns en anledning till att jag inte hade tvätta fåtöljens överdrag tidigare ... det var nämligen nästan omöjligt att få på det när det var nytt utan att en söm sprack. Eftersom tyg i allmänhet är något mer töjbara när de är fuktiga så tyckte jag att det var bäst att försöka få på fåtöljöverdraget i vått tillstånd (dessutom skulle nog skrynklor rätas ut mer då). Få på det över ryggstödet var en enkel match men armstöden ... jag fick slita och dra som ett ja, jag vet inte vad och alla dessa kardborrband som bara ville fastna i där de inte skulle. När jag var klar hade ytterligare ett par sömmar spruckit och svetten rann i floder ... Samma elände var det med pallöverdraget som borde vara en baggis och när det ätligen var på var jag inte bara dyngsur (i dubbel bemärkelse) utan även totalt överhettad. IKEA #§?#!%&!!!! :( ! Varför har de inte gjort en eller två dragkedjor på tvättbara överdrag, det finns på ryggen på sofföverdraget och det är mycket lättare att få på och av. Ja, ja dynöverdragen får vänta tills de är torra där går det åtminstone att knöla ihop dynorna för att få in dem och jag pallar inte mer överdrag idag.

Har funderat på att beställa nya lite roligare/snyggare/fräschare överdrag från Bemz (tror det hette så) men jag undrar hur deras överdrag är sydda?

Jag får trösta mig med att det var i alla fall skönt att sitta ute en stund och njuta av vårsolen en stund, det ger hopp om livet. Och jag såg och hörde faktiskt årets första trana, det är ett vårtecken så gott som något! :-)

Bilder från lördagens trädgårdsövningar

Har nu fått bilder av Ronja från lördagens övningar i trädgården. Tack Ronja! Dessa två visar Ronjas varsamma beskärning bäst.

Tyckte först inte att det syntes så tydlig på grund av de omgivande träden, men upptäckte att man ser ju faktiskt både mer av himmel och hus!

I verkligheten så ser man en markant och tydlig föryngring och uppfräschning av trädet.

Jag frågade Ronja om hon med hjälp av sin sekatör även kunde åstadkomma en lika markant föryngring av mig, men hon tittade bara på mig med en ytterst tveksam blick...

På övre bilden till höger ser det faktiskt ut som en stor tät buske har tillkommit bakom trädet men det är den hög som jag producerat under min egen bärsärkargång på nyuponbuskarna.

Nedanstående bilder illustrerar min varken förfinade eller varsamma skövling bakom äppelträdet (men det kändes rätt uppfriskande och tillfredsställande att göra det :-D). Det blir nog rätt fint när buskarna tar sig igen, de var ju bara stora och spretiga i somras. Ser att det även på bilden nedan till höger tillkommit en "buske" dvs. en av grenhögarna jag producerade i nedre delen av trädgården.


Nu ska jag ta mig en tur på Alternativ.nu och se vad som har hänt sedan senast och kanske hitta lite trädgårds- inspiration.

Bärsärk i trädgården

Igår när Ronja Trädskärare med varsam hand beskar mitt äppelträd gick jag mer våldsamt tillväga.

Stora nyponbuskar hindrade nämligen Ronjas framkomlighet så jag jämnade dem med marken ... ja det blev kalhygge i nyponsnåren men å andra sidan så är ju nypon tuffa och kommer att återhämta sig och troligen bli finare än vad de var :-) Dessutom så fick Ronja bättre svängrum och äppelträdet mer luft omkring sig.

Gick även lite försiktigt lös på vinbären som inte gav några bär förra året :-( Funderar på om jag ska bygga någon slags spalje och binda upp dem... Sedan tog bärsärken över igen och jag gav mig på andra nyponbuskar och sly. Men sedan gick musten ur mig och jag satte mig på en stol och tittade på när Ronja arbetade vidare med äppelträdet.

Ett problem jag har nu är att när man går bärsärk bland nyponbuskar så efterlämnar man högar med det som en gång var buskar ... dvs. grenar med miljoner med små och stora taggar :-( ! Dessa högar ska ju någon gång förflyttas till lämpligare och mindre iögonfallande områden av min trädgård ... hmm.... Min kropp kan jag skydda med tjock täckkappa men mina tassar ?!
Jag efterlyser jag härmed armerade trädgårdshandskar så att jag kan förflytta dessa högar utan att mina händer förvandlas till perforerade nåldynor.
Vore kanske även bra med ett visir för att skydda ansiktet från sprättande grenar, för jag har en känsla för att Murphy's lag kommer känna sig tvingad att agera om dessa taggar befinner sig endast centimeter från mitt ansikte.

Jag anar att fortsättning följer på detta ... ;-)

Trädbeskärning

Väninnan som nyligen blivit färdig trädgårdsmästare var här idag och hjälpte mig med att beskära ett av äppelträden idag. Med varsam hand och blick tog hon sig an det vildvuxna trädet, det tog sin lilla tid men nu ser det både yngre och friskare ut.

Hon berättade om sitt eget äppelträd som hon tidigare beskurit rätt hårt (vilket många säger att man ska göra med fruktträd), och som då bara gav enstaka frukter. Nu sedan hon lärt sig hur man ska göra så tog hon det mer lugnt och försiktigt, trots att maken tyckte att hon borde ta i ordentligt istället för att småfjutta. Men hans åsikter kom på skam för se trädet bär numera stora äpplen i mängd! :-)

Det ska verkligen bli spännande att se hur det blir med mitt träd.

Vinterslask

Nu är det ett mellanting mellan regn och snö, mellan vår och vinter och man befinner sig i ett ingenmansland och det är inte så kul...

Jag är mer av en antingen-eller-människa,, vill att det ska vara antingen snö eller barmark inte isigt slask som gör att man inte kan gå utanför husgränsen utan risk för att dratta på ändan. Is tar nämligen vääääldigt lång tid att smälta på skuggiga skogsvägar (det är nästan badtemperatur i sjön innan det händer). Längtar efter att våren ska komma och jag kan ta mig ut på mina långpromenader igen.

Skulle vilja lägga upp en grönskande vårbild för att ge hopp i tillvaron, men då sådan saknas i min dator får det bli en bild som visar mitt torp när det var snö utan slask.

Ibland måste man pausa

Har pausat med bloggandet ett tag. Har gått upp i tid på jobbet och all energi har gått åt till det.

Ibland behöver man en paus ... på vilket sätt varierar. För ett år sedan gick jag in i den berömda väggen och fick akut behov av "paus" från arbetet och många andra delar av livet under en längre tid. Nu när jag är stegvis på väg tillbaka får jag inse att jag kanske inte ska göra så mycket annat, inte ställa andra krav på mig själv än att vara på arbetet de timmar jag ska och göra så gott jag kan där. Just nu gör jag nästan inget som kan upplevas som krav. Vad som är krav är upp till mig att bestämma och det är känslan som avgör. Att sjunga i kör som jag tidigare tyckt varit roligt fungerade inte, jag kände kravet att närvara och att inte svika de andra och därmed var det inte roligt utan kändes endast som krav på mig och därför slutade jag och kände genast att en börda lyftes från mina axlar.

Visst det är saker man måste göra men jag lägger inte extra krav på mig själv om jag kan undvika det, det jag ska göra ska jag göra med glädje. Om någon frågar mig om jag vill hänga med på något om några veckor så säger jag att jag får se när den dagen kommer, istället för att säga ja och sedan ha dåligt samvete för att jag inte orkar och är tvungen att avboka. Jag försöker att följa dagsformen och inte binda mig. Jag försöker att välja glädje, att känna om detta verkligen är något jag vill göra eller gör jag det jag tror förväntas. Det är i alla fall en början till ett inre lugn och mer ärlighet mot sig själv. (Läs gärna boken Att välja glädje av Kay Pollak så förstår du lite bättre vad jag menar.)

Så för att göra en lång historia kort, jag skriver för att jag känner för det - inte för att jag måste.

Ha en härlig dag!
Talo